Snön vräker ner här på Manhattan idag och det kommer bli ett vitt mysigt nyårsfirande. De flesta planerar som vanligt ett händelserikt och spännande nytt år, nya mål och att återigen kunna börja om från början. Julshoppandet nådde nya astronomiska höjder och det handlades faktiskt mer än på många år under november och december. Optimismen har gjort sitt återtåg och många här i USA tror att 2011 kommer bli inledningen på en ny positiv ekonomisk period.
Alla är tyvärr inte så positiva. I vad som närmast kan liknas vid Dickens roman ¨A city of two tales¨ har de flesta amerikanerna tagit sig ur recenssionen och känner sig lugna och positiva inför framtiden. Många här i USA har dock svårt att koppla av. Arbetslösheten ligger fast på 9.8% och är i realiteten betydligt högre än så, då endast personer som aktivt ansöker varje vecka är del av statiskten. Alltfler har blivit långtidsarbetslösa och det spekuleras att den verkliga arbetslösheten är mellen 15-17%. Shoppandet och optimismen på marknaden till trots har arbetslösheten blivit ett verkligt amerikanskt dilemma.
De höga arbetslöshetssiffrorna går stick i stäv mot de ekonomiska trenderna just nu. De indikerar högre konsumtion, högre företagsvinster, återhämtning på börsen och till och med att bostadsmarknaden fått nytt liv. Kanske har arbetsmarknaden helt enkelt omstrukturerats och stabiliserats på en ny nivå med högre arbetslöshet? De positiva konsumtionsinriktade analyserna har ju egentligen ingenting med arbetslösheten att göra. De som har jobb köper givetvis mer. Jag har under alla mina år i USA aldrig sett maken till julreor. Skjortor som normalt kostar $170 säljs för $35 och priserna kommer antagligen sänkas ytterligare efter nyår. De billiga priserna hjälper dock inte de som saknar jobb. Pengarna går där åt till mat och hyra och det blir i de flesta fallen inte mycket pengar över till kläder eller nöjen. Normalt ligger arbetslöshetsersättningen på $400 per vecka och det är inte så lätt att få ihop det då. I alla fall inte här i New York.
Det förefaller som sagt som om strukturen på arbetsmarkanden håller på att förändras. Företagen är helt enkelt väldigt försiktiga att anställa. Temporära jobb har stigit mer än 25% under det senaste året. Outsourcing har ökat och den trenden fortsätter. Teknologiföretagen har återigen blivit de hetaste företagen på marknaden och teknologisatsningar har definitivt stigit. Arbetsmarknaden anpassas raskt till den nya teknologiska realiteten. Tänk bara hur den institutionella aktiehandeln förändrats under de senaste åren. En tiondels sekund brukade anses som en lång tid på handelsgolvet…
Ekonomiska kriser föder innovativt tänkande och en entreprenöriska gnista tänds ofta under en recession. Det tar dessvärre tid att generera ett stort antal nya jobb med dessa nya ideer och produkter. Om ett företag tidigare hade 100 anställda och avskedade 10 under recenssionen, kanske slutsatsen är att det faktiskt går att producera lika mycket, eller till och med mer, med färre personer. Fettet är borta och du springer helt enkelt lite snabbare. Smartare lösningar, högre effektivitetsnivå, mer fokus på teknologi, färre manuella processer leder till effektivare och dessutom ofta till billigare produktion. Många företagsledare undrar kanske vad som skulle hända med 8 anställda. Vem vet? En helt ny model kanske håller på att skapas, där arbetslösheten ligger runt minst 10%.
Arbetslösheten är helt enkelt en svår nöt att knäcka och Washington förefaller handlingsförlamat. Politikerna debatterar mest om andra problem som sjukvård, skatter, homosexuella i militären, internationalla sanktioner gentemot Nordkorea eller Iran ochframför allt, hur de skall positionera sig inför valet 2012. Politikerna tycks på något vis ha glömt det mest fundamentala problemet i samhället; jobb. Det finns väl ingenting värre än att minsta sitt arbete, sin inkomst och stabilitet. Det underminerar familjeekonomin, relationer med de närmaste och vänner, och är i grund och botten bland det värsta som kan hända en person. Självkänslan blir så klart illa tilltygad.
Många amerikanska ekonomer hävdar emellertid att det visst finns relativt enkla lösningar på arbetsmarknadsproblematiken. Sänkt skatt för småföretagare, nya skattelättnader för gemene man, speciellt för de förmögna, sänkt minimilön, färre statliga jobb, ökade subventioner för nyföretagande, nedskärningar inom sjukvård och pensioner för att nämna några åtgärder som anses kunna få fart på ekonomin och anställandet. Inga enkla beslut för politikerna givetvis, inte minst med tanke på det annalkande valet 2012.
I grund och botten handlar det helt enkelt om ekonomin. Sanna mina ord, 2011 kommer bli året med ekonomin i fokus här i USA. Som Clinton berömt sa i sin 1991 kampanj ¨It’s the economy, stupid¨. Vi är tillbaka till samma punkt igen. Det är ¨1991 Revisited¨. Det förefaller som om makthavarna i Washington inte riktigt har förstått detta ännu. De kommer emellertid att inse detta ganska raskt under 2011. Vad folk bryr sig om är helt enkelt den ekonomiska situationen och allt som är kopplat till detta som skatter, investeringar, lån, räntor och, inte minst, jobb. Då valrörelsen väl börjar på allvar under 2011, kommer politikerna, och inte minst Obama, ställa in rodret med riktning mot ekonomin. Det kommer bli ett väldigt spännande år för marknaden och, jag tror, även för arbetsmarkanden.
Under dessa sista dagar av 2010 går mina tankar ut till alla de arbetslösa som vaknar med oro och änglan. Jag erbjuder förvisso inga lösningar, men uppmanar samtidigt alla att vara positiva och att fortsätta fokusera på det som intresserar, det som väcker passion och att göra vad som är möjligt varje dag för att finna den rätta vägen. Kanske är det uppförsbacke just nu, men det innebär också att en dag kommer det bli nedförsbacke. 2011 kommer bli ett nytt spännade år så sätt nya mål nu och ta det första steget i rätt riktning, så kommer allting sakta men säkert falla på plats.
Read my lips……….2011 Rocks…..